Angie

sitter här, fredagskväll...kollat lite på tv. jobb i morrn...och på söndag, måndag, tisdag= inventering...kommer va där från 5.00 till...ja obestämd tid...tills de e klart, vilket kan betyda 5.00 på morgonen igen.

lite sentimental ikväll, lyssnar på lovesongs och funderar...

allså...när man en gång kännt den där stora kärleken..som man tror att man bara kan uppleva en gång i livet..hur kan den känslan nåågonsin bemästras? hur ska det kunna hända? jag menar, dom känslorna var liksom inget vanligt..det va kärlek...så där...på riktigt...hur kan det hända en gång till?
kommer den i olika former till olika personer?

hur gör dom som går vidare direkt..? tar första bästa efter att kärleken som var den största tar slut? hur är det möjligt? lever vidare som att inget hänt....många gör så...har aldrig riktigt fattat..
man nöjer sig med att uppleva det lilla, när man vart i det stora...

för att inte vara ensam? eller? varför gör man så? vad är det som e så konstigt att vara själv?
är en ensamvarg själv...gillar att vara för mig själv...e hellre det iaf än att vara med nån det känns...typ..halvrätt med...vem håller med?

så frågan...kommer kärleken i olika former till olika personer..eller e de en och samma? och hur i heeela fridens namn ska man kunna känna det samma igen i så fal??? :S

ja...filosofen har talat...haha

natti, bara dom bästaste drömmarna....

Puss